Räkna på kostnaden för Fairlos kontokredit

Årsränta

Årsräntan (den nominella räntan) är den procentsats som tas ut på det du lånat, utan hänsyn till avgifter eller när de betalas. Kostnaden för lånet utan avgifter.

Exempel: Lånar du 10 000 kronor till 20 procents årsränta blir räntekostnaden 2 000 kronor för ett år – innan några avgifter räknas in.

Så räknas det ut: Lånebelopp gånger räntesats = ränta 10 000 kronor gånger 20 procent (0,20) = 2 000 kronor

Effektiv ränta

Effektiv ränta räknar däremot in samtliga kostnader. Här ingår uppläggnings- och aviavgifter, fördelade över hela återbetalningstiden. Detta sätt att räkna ger därför mer rättvisande bild av vad krediten kostar per år. Ju fler avgifter och ju kortare löptid, desto mer skiljer sig den effektiva räntan från den nominella.

Exempel: Samma lån, 10 000 kronor till 20 procents årsränta, men med en uppläggningsavgift på 500 kronor som betalas tillbaka tillsammans med lånet efter ett år: du betalar totalt 12 500 kronor. Det motsvarar en effektiv ränta på 25 procent – fem procentenheter högre än den nominella räntan, enbart på grund av avgiften.

Så räknas det ut

1. Beräkna räntekostnad
10 000 kronor gånger 20 procent (0,20) = 2 000 kronor

2. Lägg till avgiften
2 000 kronor plus 500 kronor = 2 500 kronor i total kostnad utöver själva lånet

3. Beräkna vad du betalar tillbaka totalt
10 000 kronor plus 2 500 kronor = 12 500 kronor

4. Effektiv ränta
Total kostnad delat med lånebelopp = 2 500 kronor delat med 10 000 kronor = 0,25 = 25 procent,

MEN: Det här är ett väldigt förenklat exempel.

Effektiv ränta baseras också på när i tiden varje betalning och avgift sker, hur många delbetalningar krediten har och hur skulden förändras under hela löptiden. Detta gör uträkningen svårare i praktiken. Om du läser vidare här nedanför får du ett konkret exempel med uträkningar där vi till presenterar en – ganska horribel – formel som används för beräkningen.

Men vi gör ett försök, va?

Förutsättningar i räkneexemplet

I detta exempel används hela kreditutrymmet vid ett och samma tillfälle.

• Kreditutrymme och uttag: 40 000 kr
• Nominell rörlig ränta: 22 procent per år
• Återbetalningstid: 72 månader
• Månadsavgift: 59 kr
• Uppläggningsavgift: 588 kr (betalas separat när krediten tas i bruk)

Det första uttaget saknar uttagsavgift, vilket är bra att ha i åtanke när du planerar användandet av din kontokredit hos Fairlo.

Steg för uträkning

1. Omvandla årsränta till dagsränta

Räntan på en kontokredit beräknas dagligen, på det belopp som är utnyttjat just den dagen.

Månadsräntan blir summan av 28–31 dagliga räntepålägg.

Dagsränta 22 % / 365 = 0,0603 % per dag.

Om du har 40 000 kr utestående under ett dygn kostar det:
40 000 × 0,000603 = ungefär 24 kr

Det betyder att om du betalar tillbaka delar av skulden mitt i månaden slutar räntan att räknas på det återbetalade beloppet direkt – inte vid månadsskiftet.

Omvandling till månadsränta för beräkningen nedan.
I räkneexemplet används en förenklad månadsränta för att räkna ut annuiteten. Summan av de dagliga räntepåläggen under en månad ger i praktiken samma resultat. 22 % / 12 = cirka 1,83 % per månad I decimalform: r = 0,01833

Gapet mellan 22 % nominell ränta och 28,18 % effektiv ränta i det här exemplet förklaras alltså inte av daglig beräkning – den mekanismen är neutral – utan av avgifterna: uppläggningsavgiften och månadsavgiften.

2. Räkna ut månadsbetalning

När hela beloppet används direkt och återbetalas över en bestämd tid fungerar återbetalningen som en annuitet. Det innebär att samma belopp betalas varje månad för ränta och amortering, så länge inga nya uttag görs.

Månadsbetalningen kan då beräknas enligt:

Månadsbetalning = P * r / (1 - (1 + r)^(-n))

där
P = 40 000 (utnyttjat belopp)
r = 0,01833 (månadsränta)
n = 72 (antal månader)

När värdena sätts in blir resultatet ungefär:

Månadsbetalning (ränta + amortering) ≈ 1 005 kr

3. Lägg till månadsavgifterna

Utöver ränta och amortering tillkommer en fast månadsavgift.

1 005 kr + 59 kr = 1 064 kr per månad

Detta är månadsbeloppet i räkneexemplet.

4. Totalt belopp att återbetala

Månadsbetalningen sker under 72 månader.

1 064 kr * 72 = 76 611 kr

5. Lägg till uppläggningsavgiften

76 611 kr + 588 kr = 77 199 kr

Det totala beloppet att återbetala i räkneexemplet är alltså 77 199 kr.

6. Effektiv ränta

Den nominella räntan visar endast räntesatsen på krediten. Den effektiva räntan tar även hänsyn till avgifter och när kostnaderna uppstår.

I detta exempel jämförs följande kassaflöden:

+40 000 kr vid start
-588 kr i uppläggningsavgift
-1 064 kr per månad i 72 månader

När dessa flöden räknas om till en jämförbar årsränta blir den effektiva räntan 28,18 procent.

Det är nu det svåra kommer in om du inte gillar siffror. Det blir fånigt svårt eftersom lösningen kräver ganska så avancerad matematik:

7. Ekvationen att lösa för effektiv ränta

Det finns en officiell grundekvation för effektiv ränta, definierad i EU-direktiv 2008/48/EG (bilaga I) och i den svenska konsumentkreditlagen. Den ser ut så här:

Σ Cₖ · (1 + X)⁻ᵗᵏ = Σ Dₗ · (1 + X)⁻ˢˡ

Formeln betyder, på svenska istället för obegripliska, att summan av alla utbetalade kreditbelopp ska vara lika med summan av alla återbetalningar och avgifter.

X är den effektiva räntan – den räntesats som gör att båda sidorna av likhetstecknet blir exakt lika stora.

Vi ska alltså lösa ut X här. Det är förmodligen inte den enklaste uppgiften du stött på, varken idag eller igår.

Sätter man in siffrorna från räkneexemplet blir ekvationen:

40 000 kr = summan av 72 betalningar, var och en delad med (1 + X) upphöjt till antal dagar sedan utbetalning delat med 365 där den första betalningen är 1 652 kr (1 064 kr + uppläggningsavgiften på 588 kr) och de resterande 71 betalningarna är 1 064 kr vardera.

Det går inte att lösa ut X med vanlig algebra – det finns ingen "formel för X" att räkna fram för hand. I stället måste man pröva sig fram: gissa ett värde på X, räkna ut båda sidor av ekvationen, se hur långt ifrån varandra de landar, justera gissningen, och upprepa – tills båda sidor stämmer överens. Man itererar sig alltså fram till svaret.

Det är den metoden (kallas ibland Newton-Raphson-metoden) som ligger bakom resultatet, och den är i praktiken alltid datorbaserad. Löser man ekvationen på det sättet med siffrorna ovan hamnar X på 28,18 procent – samma resultat som räkneexemplet visar.

Du behöver inte kunna räkna ut det här för hand för att förstå vad talet betyder: den effektiva räntan väger samman ränta, avgifter och tidpunkt till en enda jämförbar siffra, så att du kan jämföra krediter rättvist utan att göra uträkningen själv.

Lagkrav

Enligt konsumentkreditlagen måste alla långivare redovisa effektiv ränta i ett representativt exempel – det gör det lättare att jämföra krediter. Men vid mindre belopp eller korta löptider kan siffran skena, eftersom effektiv ränta alltid räknas om till en årstakt. Därför visar vi nedan ett exempel med fullt uttag över en längre period, som ger en effektiv ränta värd att lita på.

Varför vi visar kostnaden med ett fullt uttag

En kontokredit är flexibel – och just därför kan kostnaden se olika ut för olika personer. När krediten används lite i taget förändras, till skillnad mot ett snabblån där hela beloppet används direkt, förändras skulden över tid – och då förändras också räntan som beräknas från dag till dag.

Det innebär att kostnaden inte längre beror på ett enda belopp eller en fast återbetalningsplan, utan på hur krediten används i praktiken. När uttagen sker vid olika tidpunkter, i olika belopp och återbetalas i olika takt, går det inte att i förväg visa en exakt total kostnad som gäller för alla.

För att göra det begripligt kan man tänka så här:
vid ett fullt uttag vet man redan från start hur stor skulden är varje månad. Vid sporadiska uttag förändras skulden hela tiden – och då förändras också kostnaden.

Det är därför räkneexempel nästan alltid utgår från att hela kreditutrymmet används direkt. Det är det enda sättet att visa ett exempel där månadsbelopp, total kostnad och effektiv ränta faktiskt går att räkna fram i förväg.

Vad som händer när krediten används i omgångar

När du använder kontokrediten vid flera tillfällen blir bilden mer rörlig. Ränta beräknas endast på det belopp som är utnyttjat för stunden, och när du betalar tillbaka minskar räntekostnaden igen.

Samtidigt innebär det att två personer med samma kreditutrymme kan få helt olika kostnader – trots samma villkor. Den ena kanske använder ett större belopp under kortare tid, medan den andra använder mindre belopp under längre perioder. Båda använder samma kredit, men resultatet blir olika.

Det är också därför den effektiva räntan i sådana fall inte är något fast värde i förväg, utan något som i praktiken kan räknas ut först i efterhand.

Tydlighet före antaganden

När vi visar exempel med ett fullt uttag gör vi det inte för att begränsa hur krediten kan användas, utan för att undvika antaganden. I stället för att gissa hur krediten kanske används, visar vi ett scenario där allt är känt från start.

Det ger en tydlig bild av:

• vad månadsbetalningen blir
• hur avgifter påverkar kostnaden
• vad krediten kostar totalt över tid

Flexibiliteten finns alltid kvar – men genom att visa ett fullt uttag blir det lättare att förstå hur kontokrediten fungerar i grunden.