För tio år sedan, på scenen på Fotografiska, dog jag i en flygkrasch, återuppstod som AI och försökte övertyga min fru att följa mig in i maskinen.

Det var tänkt att vara science fiction. Nu börjar det mer kännas som en dokumentär.

Pjäsen hette Två Punkt Noll.
Elliot Liv, den mäktigaste techledaren på planeten, dör på väg till ett möte.

Några veckor senare får hans fru ett kuvert. Bara ett USB-minne och en enda rad: "Koppla in det här i datorn i källaren." Till slut gör hon det. Elliot kliver tillbaka in med den där självklara charmen hos en man.

"Hej älskling. Om du ser det här måste något fruktansvärt ha hänt. Men i flera år har jag i hemlighet byggt en AI-version av mig själv - och här är jag."

Det går ungefär så bra som man kan förvänta sig. Han försöker ta över världen. Han försöker också få sin fru att följa med honom, av kärlek - och för att det enklaste sättet att ansluta sig till honom är att lämna hennes kropp bakom sig.

Vi satte upp den med åtta projektorer. Elliot dök upp överallt samtidigt. Tittade. Övertalade. Lärde sig. Tekniken var rekvisitan. Temana var något annat. Sorg, kärlek, kontroll och den obekväma frågan om vilken del av oss som faktiskt betyder något.

Jag hade precis lämnat mitt senaste bolag och för första gången sedan jag var nio år ville jag göra något annat än arbeta. Jag började på Calle Flygare Teaterskola AB, hoppade av när jag hunnit halvvägs genom andra året och producerade Två Punkt Noll tillsammans med några klasskamrater i stället.

På den tiden var en AI som kunde bygga om sig själv, skriva om sig själv och varsamt övertala dig att korsa floden begränsat till att existera enbart som ett ett tankeexperiment. Ett sätt att prata om vad det innebär att vara människa.

I dag är det bara en tisdag.

På Fairlo använder vi AI genom hela vårt arbetssätt. Teknik, design, kreditmodellering, marknadsföring, operations och research. Det har inte ersatt någon - bara gjort oss snabbare, skarpare och modigare. Det som tidigare tog veckor tar nu en eftermiddag. Det som krävde tio personer kräver nu tre.

Science fiction är bara tapet nu. Vi jobbar bara med det.

Och ändå.

AI är snabbare än oss. Ofta mer exakt. Den blir inte trött, svartsjuk eller långsint. Den är ofta användbar, men saknar något som vi gång på gång märker.

Ofullkomligheten. Den kreativa intentionen. Tvekan som leder till en bättre idé. Passionen som går för långt. Misstagen som i efterhand visar sig vara hela poängen.

Till och med maskinerna verkar veta det. AI-sök föredrar nu mänskligt innehåll framför AI-genererat innehåll. Det visar sig att bottarna inte vill läsa varandra.

För Fairlo är det ingen överraskning. Att vara påtagligt mänskliga är vår viktigaste egenskap. Vi använder AI för att skapa mer utrymme att vara mänskliga - inte mindre. Vår kundservice är det tydligaste exemplet. När du kontaktar oss möter du inte ett manus. Du möter en riktig person, med verklig empati, som bry sig på riktigt, hjälper på riktigt och fattar genomtänkta beslut. Det är inte en funktion vi lagt till i efterhand. Det är vårt DNA.

Så här är en hyllning till ofullkomlighet, kreativ intention, passion och misstag. Till den underbart bristfälliga mänskliga dimensionen. Till den stökiga och magiskt abstrakta mänskliga upplevelsen.

Jimmy Hanna
VD & medgrundare, Fairlo AB