All kredit är dålig.
Vår också.
Kreditbranschen har ägnat decennier åt att sälja en känsla snarare än en produkt. Här får du branschens VD Jimmys syn på kreditbranscher – varför det är svårare än det låter att spela med öppna kort, och varför det ändå är det enda som känns rätt.
Förra året bad en investerare mig att – om pengarna betyder något alls för dig – byta vår tagline.
Någonstans runt bild 14 ställde han ner kaffet, lutade sig framåt och sa det till mig, med det stilla allvaret hos någon som försöker hindra en vän från att hoppa från en bro.
Den stötande meningen var: "All kredit är dålig, vår också".
Han tyckte det var ett kommersiellt självmord. Jag däremot, tyckte det var den ärligaste meningen i hela presentationen. Vi fick inte ihop den rundan.
Men här är grejen. Ingen människa i historien har någonsin vaknat upp pirrig över att behöva ta ett lån. Folk vill ha en bil, en handpenning, en resa hem, en månad för andrum.
Kredit är det minst smärtsamma sättet att nå dit när det fungerar - och en fälla i form av en ränta som framställs som tilltalande när det inte gör det.Vår bransch har ägnat tjugo år åt att låtsas något annat.
Kostnader har klätts upp till livsstil. Vi har gett kreditkort namn som Platinum och Sapphire – för att få dig att känna dig som invigd i ett hemligt sällskap istället för att precis ha accepterat 29% ränta för att finansiera ett soffköp. Vi sa att rätt kort sa något om dig. Det stämde. Men inte på det sätt som annonsen lade fram det.
På Fairlo försöker vi göra tråkversionen av den här branschen. Kredit som kostar vad den kostar. Siffror som du kan läsa utan förstoringsglas. En produkt som släpper ut dig lika lätt som den släpper in dig.
Det är inget manifest. Snarare saker som borde ha varit självklara redan för decennier sedan.
Även jag måste erkänna att tråkigt är svårt att sälja på en presentation. Men det är också den enda versionen av utlåning jag kan förklara för min mamma utan att behöva förklara halva finansbranschen först.
Varför lägga allt det här i en tagline? För att tillväxt får dig att glömma. Mål får dig att också att glömma. Och det som får dig att glömma allra mest - är kalkylark. Att skriva den obekväma meningen på väggen är ett litet sätt att inte driva iväg. Än så länge fungerar det.
Investeraren, vars tålmodighet ska erkännas, bevakar oss fortfarande på artig distans. Jag misstänker att han väntar på att vi ska komma till sans. Han kanske behöver vänta ett tag.
Jimmy Hanna
VD & medgrundare, Fairlo AB